Ignorera Gud!

Jag har i större delen av mitt liv betraktat mig som ateist. De intryck som jag fick som barn från min djupt religiösa farmor och mina troende föräldrar satte inte några djupa spår. I tidiga tonår blev jag klart övertygad om att någon Gud inte existerar och denna övertygelse har sedan följt mig genom livet. För några år sedan fick jag emellertid höra att jag alls inte är någon ateist, utan agnostiker, dvs. att jag inte förnekar Gud, men heller inte tror. Jag protesterade mot detta och vidhöll min självbild som ateist även om jag visst kunde hålla med om att jag inte har några egentliga argument för Guds icke-existens.

För ett par månader sedan fick jag genom bloggosfären syn på en beteckning för en ny variant på tvivlare, nämligen ignostiker, och det tyckte jag passade in bra på min uppfattning. Min tolkning av detta begrepp är att man uppfattar frågan om Guds existens som irrelevant. Man ignorerar helt enkelt eventuella övernaturliga väsen. I Wikipedia beskrivs det så här: "Ignosticism är en ståndpunkt som innebär att frågan om guds existens är meningslös då den inte har några verifierbara (eller testbara) konsekvenser, och därför kan ignoreras."


Detta liknar mycket den inställning som Epicurus hade några hundra år före kristus då han menade ungefär så här:


- Gudarna lever i sina världar långt borta och bryr sig inte om oss. Vi behöver inte heller bry oss om dem, utan bör satsa på att leva i harmoni med medmänniskorna istället.


När jag för ett tag sedan kommenterade på
Jimpans blogg föreslog jag följande hypotes:

Anta att det faktiskt finns ett högre väsen. En Gud som påverkar våra hjärnor på något, för oss, obegripligt sätt och därmed främjar tankar på gudstro. Den positiva syn på religion, som vi därmed har som grundton i vårt tänkande, får olika uttryck beroende på vår samhälleliga omgivning. Är vi födda i den kristna världen projicerar vi vår tro på Gud Fader, om än i olika form beroende på vilka inflytanden som dominerat i vår uppfostran. Är vi uppvuxna i arabländerna tror vi på Allah och i Asien blir det andra gudar som dominerar eller också projicerar vi religiositeten på någon halvgud i mänsklig gestalt såsom Buddha eller Jesus.

En sådan teori skulle ju vara logisk såtillvida att den tillåter olika varianter på religiositet och låter variationerna bestämmas av social evolution och/eller tillfälliga auktoriteter. Men vilken praktisk nytta har man av att tro på ett sådant högre väsen? Vi har ju ingen aning om vad detta väsen vill av oss, vilket syfte det har med oss och naturen eller på vilket sätt vi kan blidka det. Vi kan helt enkelt lika gärna ignorera det. Varje konkretisering av väsendet blir med nödvändighet subjektiv och tillbedjan av någon sådan konkretisering styrd av den tillfälligt valda omgivningens påverkan. Alltså, även en sådan halvreligiös hypotes leder till ignostisism!

 Kanske det första skriftliga ifrågasättandet av människans fåfänga sätt att tro sig vara skapad till Guds avbild är tom äldre än Epicurus:

"Människorna menar att gudarna avlats på samma sätt som de, att de har kläder och röster och kroppar som de. Etiopierna gör sina gudar svarta och plattnästa, trakierna säger att deras gudar har blå ögon och rött hår. Ja, och om oxar och hästar eller lejon hade händer och kunde måla med sina händer och framställa konstverk som människor, skulle hästarna måla gudar i hästars skepnad och oxar framställa sina gudar som oxar och göra deras kroppar till sin egen avbild".


Xenofanes, dryga 500 år f.kr.


Det är förstås så att vi istället skapat Gud till vår avbild och den guden kan vi utan risk för liv och hälsa ignorera, om bara samhällets mänskliga auktoriter inte hindrar oss.

Men, kan man invända, även om man inte kan påverka den påhittade Guden kan det ändå vara bekvämt och psykiskt lugnande att ha en tro, att slippa brottas med problem som livets ursprung och mening. Och ja, visst är det så, och jag unnar verkligen var och en en egen tro, teori, eller bild av hur det hänger ihop. Personligen har jag inga problem med att även ignorera dessa frågor.



Andra bloggar om: , , , ,

Kommentarer
Postat av: Ivan

Jag tycker du borde gå tillbaka till ateism. Agnostiker och ignostiker har (tycker jag) gett upp på frågan. Det är lite som att säga, "Det spelar ingen roll vad jag tycker." Naturligtvis respekterar jag dina åsikter men jag tycker ändå man bör välja sida. Visst krävs det ju en slags "tro" för att helt förneka
gud, det är svårt att hitta argument, men jag tycker ändå man bör försöka.

2007-09-02 @ 23:34:54
Postat av: Thomas Svensson

Ivan: ilken beteckning man har på sin "tro" är kanske inte så väsentligt, men det är ändå intressant att resonera kring olika begrepp i sammanhanget.
Jag tycker emellertid som du, att man bör försöka hitta argument för att försvara sin uppfattning även om de inte alltid rationella. Min tolkning av ignostisism är inte "Det spelar ingen roll vad jag tycker" utan snarare "Det spelar ingen roll vad jag tror."

Postat av: Jimmy

Intressant! Särskilt med kopplingarna till dina grekiska inspirationskällor. Jag skulle nog föra buddhan Shakyamuni, buddhismens grundare, till listan av ignostiker.
Vet dock inte om jag själv skulle kalla mig det. Jag är nog en agnostiker, men djupt intresserad av något vi skulle kunna kalla "Gud".

2007-09-03 @ 15:46:00
URL: http://jimpan.wordpress.com/
Postat av: Heiti Ernits

Personligen är jag av den åsikten att varje människa bär fröet till religiösitet inom sig, att tänka förbi "gränserna" för vår upfattning (verklighet) är egentligen rätt märklig företeelse.
Det verkar precis som att vår hjärnas sätt att fungerar inrymmer ett visst mått av metafysik.
När vår språks gränser är vår världs gränser, gäller inte det för tankens domäner.
Varför det? Borde inte evolutionen likt occams rakniv skära bort det onödiga?
Då borde de religiösa grubblerierna egentligen inte förekomma. Är det då inte ur evolutionens synpunkt rent av irrationellt?
Eller det kanske finns en anledning, en högst rationell sådan.
Religionen blir sätt att hämta styrka, tröst, mod, stöd, när allt annat fallit.
Då tron som bekant förflyttar berg, har religionen även en given plats även inom läkekonsten.
Religionen kan även skapa en viss mening (religion som meningsbärare), och ge vissa svar på frågor som aldrig kan svaras på.
En evig följeslagare, och en ständig påminnelse över existensen för någonting utöver det existerande.
Det är själva fröet som jag kallar för religiösitet utan att för den delen prata om specifik gud, ande eller religion.
Och det blotta faktum att man pratar eller funderar på dessa frågor, även ateister inräknade, innebär ett aktivt sökande och ställningsstagande.
Fröet kanske blommar en gång i livet, aldrig eller ständigt, vem vet. Men jag tror också att det finns lika många olika synsätt som det finns människor på jorden...
// En som tror på att tro... =)

2007-09-04 @ 22:05:01
URL: http://heiti.blogspot.com
Postat av: Thomas Svensson

Heiti: Jag var på en mycket bra föreläsning igår under Ikaros paraply. Den handlade om Spinozas filosofi och om jag försod det rätt definierar Spinoza glädjen som ett språng från en lägre tillen högre fullkomolighet, där fullkomlighet skall ses som att förtstå verklighetens alla sammanhang. Insikt är enligt denna teori något alltså som vi strävar efter för att uppleva glädje och lycka (det verkar för övrigt likna Buddhism, särskilt Taoism). Om man anammar denna uppfattning så kunde det förklara vår religiösa tendens: vi strävar efter att nå insikt även i frågeställningar som inte är möjliga att fatta. Evolutionen kan inte sätta gränser för vad vi kan fatta, eftersom den gränsen inte är klar eller ens konstant.
Risken med religionen som en lära är, som jag ser det, att den inte går att underbygga vetenskapligt och därför måste bygga på att någon eller någras religiösa grubblerier blir auktoriteter som omvandlas till dogmer likt bibeln eller koranen.

2007-09-05 @ 06:49:07
URL: http://tgs.blogg.se
Postat av: Heiti Ernits

Det är också viktigt att göra en åtskillnad mellan religiösitet och religion som lära.
Jag ger inte heller mycket för det sistnämna.
På tal om filosofiföreläsningar...
Rätt intressanta föreläsningar här i Borås:
http://www.hb.se/samverkan/even.asp

2007-09-05 @ 09:46:26
URL: http://heiti.blogspot.com
Postat av: Thomas Svensson

Precis, Heiti.

2007-09-05 @ 19:58:09
URL: http://tgs.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback