Birger, den Schlaugfärdige
Den ojämförligt bästa bloggen just nu i min sfär är Birger Schlaugs. Den senaste veckan har han åstadkommit flera inlägg som vart och ett är väl värt att sakta begrunda.
I diskussionen om ideologi visar han sin allmänbildning och citerar såväl favoriten Elin Wägner och den berömde liberalen Joh Stuart Mill som de mindre kända skriftställarna Rudolf Sterner och Karl Erik Lagerlöf. Han visar här en välgörande avvikelse från huvudfåran i debatten och lyfter diskussionen ovanför det dagliga politiska käbblet.
I artikeln om klimatfrågan tar han upp alla de attitydproblem och dilemman som vårt förnuft måste brottas med i klimatfrågan och visar på hinder som tycks oöverstigliga, men som ändå man måste konfrontera. Inga enkla vägar finns och det krävs ständigt nya vinklingar på problematiken som kanske långsamt löser upp vårt motstånd mot att lämna invanda spår.
I inlägget om Norges nya grepp för att förbättra förhållanden i kommunerna framhävs ett initiativ av företrädesvis borgerliga politiker som har lättat på sina ideologiska skygglappar. Birger är inte den förste som pekar på detta initiativ, framgår det av kommentarerna, men han visar här sin unika förmåga att ständigt leta upp det intressanta utanför huvudfåran.
Det korta koncisa meddelandet om krigsmakternas stora andel av miljöförstörelsen talar för sig själv. Sådana siffror behöver vi läsa ofta.
Utan uttryckliga pekpinnar till journalistkåren tar han effektivt ner de senaste dagarnas vattenglasstorm på jorden.
I kommentarerna på Birgers blogg ser man ofta krav på att han skall återvända till politiken och det är lätt att hålla med. Men, frågan är om inte det är just hans frihet från politiska band som är grunden till den utmärkta bloggen. Han behöver inte ta hänsyn till partiprogrammet eller engagera sig i interna partistrider. Han behöver inte beakta sina väljares krav, varken i partiposition eller parlamentarisk församling. Han behöver inte sitta i sammanträden dagarna i ända eller skumma oändliga mängder dokument inför riksdagsdebatter. Han behöver inte tänka på sympatierna inför nästa val.
Birger Schlaug är fri som fågeln, har lyckligtvis uppfattningar som överensstämmer med mina, samt är begåvad med en mästerlig uttrycksförmåga. Det enda man saknar på hans blogg är en seriös debatt, men det beror kanske också på Birgers fria roll; det är svårt att argumentera mot en som har rent mjöl i påsen, det kräver ju en annan nivå på debatten än den gängse. Detta kommer förstås, om inget annat forum kompletterar, förr eller senare att leda till att bloggen försämras, utan diskussion falnar nog även Birger Schlaugs skärpa och verklighetsförankring.
Birger Schlaug har ju inte alls lämnat politiken, han har en ny roll där som ett utmärkt komplement till de aktiva politikerna i miljöpartiet och annorstädes.
Fan vet vad han försörjer sig på, men låt oss hoppas att det tillåter honom att fortsätta jobba ett par timmar om dagen med sina obetalda och obetalbara blogginlägg, han är ju ändå utshoppad och därmed billig i drift.
Andra bloggar om: Schlaug, bästa blogg
I diskussionen om ideologi visar han sin allmänbildning och citerar såväl favoriten Elin Wägner och den berömde liberalen Joh Stuart Mill som de mindre kända skriftställarna Rudolf Sterner och Karl Erik Lagerlöf. Han visar här en välgörande avvikelse från huvudfåran i debatten och lyfter diskussionen ovanför det dagliga politiska käbblet.
I artikeln om klimatfrågan tar han upp alla de attitydproblem och dilemman som vårt förnuft måste brottas med i klimatfrågan och visar på hinder som tycks oöverstigliga, men som ändå man måste konfrontera. Inga enkla vägar finns och det krävs ständigt nya vinklingar på problematiken som kanske långsamt löser upp vårt motstånd mot att lämna invanda spår.
I inlägget om Norges nya grepp för att förbättra förhållanden i kommunerna framhävs ett initiativ av företrädesvis borgerliga politiker som har lättat på sina ideologiska skygglappar. Birger är inte den förste som pekar på detta initiativ, framgår det av kommentarerna, men han visar här sin unika förmåga att ständigt leta upp det intressanta utanför huvudfåran.
Det korta koncisa meddelandet om krigsmakternas stora andel av miljöförstörelsen talar för sig själv. Sådana siffror behöver vi läsa ofta.
Utan uttryckliga pekpinnar till journalistkåren tar han effektivt ner de senaste dagarnas vattenglasstorm på jorden.
I kommentarerna på Birgers blogg ser man ofta krav på att han skall återvända till politiken och det är lätt att hålla med. Men, frågan är om inte det är just hans frihet från politiska band som är grunden till den utmärkta bloggen. Han behöver inte ta hänsyn till partiprogrammet eller engagera sig i interna partistrider. Han behöver inte beakta sina väljares krav, varken i partiposition eller parlamentarisk församling. Han behöver inte sitta i sammanträden dagarna i ända eller skumma oändliga mängder dokument inför riksdagsdebatter. Han behöver inte tänka på sympatierna inför nästa val.
Birger Schlaug är fri som fågeln, har lyckligtvis uppfattningar som överensstämmer med mina, samt är begåvad med en mästerlig uttrycksförmåga. Det enda man saknar på hans blogg är en seriös debatt, men det beror kanske också på Birgers fria roll; det är svårt att argumentera mot en som har rent mjöl i påsen, det kräver ju en annan nivå på debatten än den gängse. Detta kommer förstås, om inget annat forum kompletterar, förr eller senare att leda till att bloggen försämras, utan diskussion falnar nog även Birger Schlaugs skärpa och verklighetsförankring.
Birger Schlaug har ju inte alls lämnat politiken, han har en ny roll där som ett utmärkt komplement till de aktiva politikerna i miljöpartiet och annorstädes.
Fan vet vad han försörjer sig på, men låt oss hoppas att det tillåter honom att fortsätta jobba ett par timmar om dagen med sina obetalda och obetalbara blogginlägg, han är ju ändå utshoppad och därmed billig i drift.
Andra bloggar om: Schlaug, bästa blogg
Kommentarer
Trackback