Ett mystiskt paket

Någon har lämnat en oläst bok vid min ytterdörr. Min 88-åriga granne hade tagit emot boken från någon besökare som hon emellertid inte kunde beskriva. Hon visste heller inte om han kom med bil eller motorcykel. Eller sa hon "han"? Annica, som var den som pratade med grannen, är inte säker. Han (eller hon) hade också sagt:
- De bor kanske fortfarande på landet.
Detta är en ledtråd. Vi säger själva aldrig landet, utan stugan eller Sinnesro. Landet är för mig nämligen förknippat med jordbruk och kossor, men vi ser egentligen inga kor i närheten av stugan. Visserligen finns där några får, men ägaren är inte bonde, snarare någon slags hobbyfåravlare, nej inte landet. Detta ordval tyder alltså på någon inte alltför nära i bekantskapskretsen. Heiti? Jag skriver ett mail och frågar honom, men får ett nekande svar med en stilla undran vad det var för bok, vad det nu har med saken att göra :-)
   Boken verkar oläst. Vad betyder det? Det vittnar ju om att personen är angelägen, kanske för att denna bok kunde uppfostra mig, eller glädja mig, vilket är syftet?
   Men, det där med "landet" var förresten kanske en efterhandskonstruktion av grannen, man hör ju vad man vill höra och om personen sa "stugan" associerar kanske min granne genast till "landet" och tror förstås att det var det ordet hon hörde. Den lilla ledtråden brast alltså.
   Motorcykel eller bil, vad fick hon det ifrån. Att överhuvud taget komma och tänka på motorcykel, som ändå är lite ovanligt på vår gata, tyder nog på att det faktiskt var en motorcykel. Vem har det som kunde tänkas förära mig en bok? Putte? Martin? Nja....
   Varför kunde min granne inte ge ens en summarisk beskrivning, det är inget fel på hennes syn? Mörk, ljus, ung, gammal? Kanske var det ändå en kvinna och därmed lite känsligt i 88-åringens ögon att "skvallra" för min fru om att jag fick dambesök, ... som lämnade presenter! Var det därför det kändes bättre att avstå från varje beskrivning? Hmm, Karin.., Kerstin...?
   Hur bar han sig åt,  Sherlock Holmes?

Jag får väl ta och läsa boken, den verkar verkligen intressant, så dyker väl givaren upp för att få reda på vad jag tyckte om den:

Roland Poierer Martinsson, Sånt är livet, om vetenskapens sökande efter livets början.

Men först måste jag läsa ut Michel Onfrays: Kraften att leva.

Kommentarer
Postat av: Heiti Ernits

Jag är inte känd för att vara alltför subversiv i mina intentioner ;)





"Landet" finns knappt i min vokabulär, jag brukar referera till din stuga när det kommer på tal. Nå, Hercule Poirot, mystiken tätnar. Och jag är minst lika nyfiken som du skall du veta inte minst på innehållet (varför får jag aldrig böcker levererade till min dörr av mystiska besökare kan man undra).




Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback