Diskussionsforum

Jag blev härom veckan tillfrågad av en kollega om jag kunde hjälpa hennes dotter med matematik. Dottern går sista året i gymnasiet och fick IG på halvterminsprovet; paniken närmade sig. Jag visste ytterst lite om gymnasiemattens innehåll numera, har ingen pedagogisk erfarenhet på denna nivå och kände mig ganska orolig för att elevens förväntningar skulle vara för stora. Hur mycket kan en insnöad matematisk statistiker tillföra? När vi så träffades på mitt kontor med en liten whiteboard på ena väggen, så var första svårigheten logaritmer:
- Det fattar jag inte, sa min elev.
Jag skrev upp mina tankar om vad logaritmer är och varför man använder dem.
- Jag fattar, sa eleven.
Vi använde sedan mina nedskrivna uttryck för att hitta lösningen på ett par uppgifter i en skrivning och lyckades.
- Logiskt, tyckte min elev.
Efter tio minuter tycktes logaritmernas gåta vara avklarad.

Vi fortsatte med funktioner, grafer, definitionsmängder och värdemängder. Inga problem, förstås, det är ju solklart när man väl får reda på hur begreppen definieras. Nästa steg var en av de uppgifter hon gått bet på på IG-skrivningen. En matrisuppgift med matrisens invers. När jag väl berättat hur enkelt inversen definieras och hur en matrismultiplikation går till, kunde vi hjälpas åt att lösa uppgiften, busenkelt!

Vi hamnade också i ett par matematiska begrepp som jag inte kände till, såsom "stretching" och "vertex", kursen bedrivs nämligen på engelska, men efter att ha slagit i lexikon och Wikipedia kom vi underfund med betydelsen och mystikens slöjor skingrades. Binomialteoremet blev också ett problem för mig, då jag inte kom ihåg det mer än till namnet, men efter att ha slagit upp det i "Beta" och utvecklat det för en tredje-potens hade min elev förstått såväl hur detta teorem används och, på köpet, fått klart för sig hur praktiskt och enkelt summatecken kan utnyttjas när man väl förstått dess definition.

När vi kom in på trigonometri ritade vi upp enhetscirkeln på tavlan och diskuterade definitionerna av sinus, cosinus och tangens med deras defintions- och värdemängder.
- Detta har jag aldrig tänkt på, sa eleven, vi använder alltid miniräknaren!
När vi sedan studerade lärarens lösningar med rödpenna i den misslyckade skrivningen noterade jag följande överraskning: Ett problem som mynnade ut i en enkel andragradsekvation löstes inte av läraren; hon hänvisade istället till hur den löses på miniräknaren!

Efter två timmar vid min whiteboard insåg jag vad som menas med en begåvad elev, men inte hur en sådan kan få IG på ett prov.

• Det där med miniräknare kan vara en del av förklaringen. När jag läste matte på gymnasienivå var miniräknaren ännu inte uppfunnen. Vi hade istället räknesticka och logaritmtabeller, men dessa verktyg använde vi bara i fysik och kemi, i matematikämnet räknade vi alltid "för hand".
• En annan förklaring kan vara att undervisningen på denna linje bedrivs på engelska, en ganska löjlig idé, tycker jag, om eleverna är svenskspråkiga.
• Ytterligare förklaring kan förstås vara att den aktuella läraren är bristfällig, kanske skulle skolundervisningen haft IG och inte eleven?

Det verkade faktiskt som om jag ändå gjorde en viss nytta, det behövs nog inte så mycket för att få det att lossna för en intresserad och begåvad elev, men det återstår att se om detta är fallet. Facit kommer väl någon gång i juni.